Lusekoftan är ett av de mest kända stickade plaggen i Norden. Den svartvita koftan med små vita prickar kommer från Setesdal i södra Norge, och dess mönster har inspirerat stickare och designers i över hundra år. Här är historien bakom den.
Vad är en lusekofta?
En lusekofta är en stickad ylletröja eller kofta med så kallat lusmönster: enstaka ljusa maskor utspridda över en mörk botten. Ordet användes först om koftorna från Setesdal, och de kallas därför också setesdalskofta. I dag används ordet även om andra tröjor med samma typ av mönster.
Historien från Setesdal
Enligt det norska uppslagsverket Store norske leksikon uppstod plagget troligen i Valle i Setesdal kring 1840, när männen gick över från korta till långa byxor. Innan dess bar man en jacka av vadmal, ett vävt ylletyg.
Kring 1850 blev köpt garn lättare att få tag på, och stickningen ökade. Mot slutet av 1800-talet kom stickmaskiner till dalen, vilket gjorde att en tröja kunde stickas på en dag. Själva ordet lusekofta finns inte i skrift förrän 1921, även om det kan ha använts i tal tidigare.
Varför heter den lusekofta?
”Lusen” är de enstaka vita maskorna som sprids jämnt över den svarta botten. De klassiska koftorna är fårsvarta med vita mönster. På äldre koftor är nedre delen ofta helt vit, eftersom den doldes i byxorna och gick snabbare att sticka än de mönstrade bårderna.
De äldsta mönstren kallas krokbord, kors och kringle. Kors och kringle är huvudmönstret över axlarna och det som i dag förknippas mest med lusekoftan.
Många bårder på lusekoftan tros komma från korsstygnsbroderier och vävmönster.
Från bondeplagg till symbol
På 1920-talet upptäckte turister koftan, och då kom också modeller med öppning framtill. Under 1980-talet bars lusekoftor av popgruppen a-ha, och till OS i Calgary 1988 gjorde Dale en olympisk version. När OS hölls i Lillehammer 1994 bar kronprins Haakon Magnus en lusekofta när han tände den olympiska elden.
Selburosen, ett annat norskt mönster
Ett annat känt mönster från Norge är selburosen, en åttabladig ros från Selbu i Trøndelag. Enligt traditionen populariserades den av Marit Guldsetbrua Emstad, som 1857 stickade vantar med mönstret. Selburosen syns i dag på allt från vantar till jultröjor.
Nordiska mönster på jultröjor
Stjärnor, bårder och små geometriska mönster från den nordiska stickningen syns på många jultröjor i dag. Våra jultröjor med nordiskt mönster är inspirerade av samma bildvärld, men de är inte lusekoftor i traditionell mening.
Gillar du stilen kan du titta på den marinblå tröjan med nordiskt mönster eller den vita varianten för dam. Fler modeller finns bland jultröjor för dam och herr.
- Lusekoftan kommer från Setesdal i Norge och uppstod troligen kring 1840.
- ”Lusen” är de små vita maskorna på den mörka botten.
- De äldsta mönstren heter krokbord, kors och kringle.